Gabriel Rein: Kejsaredömet Rysslands statistik i sammandrag, Helsingfors, J.C. Frenckell & Son, 1838:
Omfång och gränsor.
Då Storfursten Ivan I Wasiljevitsch, år 1462, tillträdde regeringen i Ryssland, innefattade riket 18500 geogr. Qvadratmil. Genom stadgandet om rikets odelbarhet, förekom han för framtiden dess söndring i mindre furstendömen och grundlade sålunda dess storhet. Under honom och hans efterträdare utvidgades detsamma, dels genom återförening af de frånskiljda furstendömena, dels genom eröfringarne af Kasan och Astrachan, samt af Sibirien ända till floden Jenisei och sjön Baikal, till det omfång, att det år 1613, vid Romanovska regenthusets thronbestigning, uppgick till 157000 q. m., eller var lika stort med Europa *); under Tsar Michael Feodorovitsch Romanov, hans son Alexei och sonesöner Teodor och Peter den Store, genom eröfringen af hela Sibirien, Kamtschatka, Kuriliska öarne m. m., samt genom fredssluten med Polen i Andrussov år 1667 och med Sverige i Nystad 1721, till 275800; och under Peters efterträdare, till och med Kejsar Paul I, i synnerhet genom Polska, Turkiska och Svenska provinser till 331850 q. m. Kejsar Alexander tillade Grusien, Mingrelien och Imerethi 1802 och 1804, Ståthållaredömet Bialystock, genom freden i Tilsit 1807; Storfurstendömet Finland med Åland, en del af Vesterbotten och Lappmarken, genom freden i Fredrikshamn den 5/17 Sept. 1809; Bessarabien och en del af Moldau genom freden i Bucharest 1812, landskaperne Dagestan och Schirwan genom freden med Persien i lägret vid Gulistan 1813; och sluteligen genom freden i Paris 1814 och Congressen i Wien 1815 Konungariket eller Tsardömet Polen. Sedan det år 1799, för pelshandelns skull, stiftade Rysk-Amerikanska handels-sällskapet dels på nordvestra Amerikas fasta land, dels på dess öar, anlagt factorier, togos desamma, 1822, under regeringens förvaltning, och, genom tvenne fördrag, d. 17 Apr. 1824 med Nordamerikanska fristaterne och med England d. 28 Febr. 1825, bestämdes omfånget af det Ryska gebitet i nord-västra Amerika till 17500 q. m., så att 54° 40' nordl. Lat. utsattes till dess sydligaste punkt. Alexander efterlemnade sålunda ett rike af 363000 q. m. Hans Majestät Kejsar Nicolai förenade med sitt rike, genom freden med Persien i Turkmantschai, (i Persiska provinsen Adserbitschan i sydost om Tebris, nästan midt emellan sjön Urmia och Kaspiska hafvet), den 10 Febr. (29 Jan.) 1828, provinserne Erivan och Nachitschevan, och genom freden med Turkiet i Adrianopel, d. 2/14 Sept. 1829, fästningarne Anapa, Poti, Achalzike, och Achalkalaka, hörande fordom till Turkiska paschalikatet Tschaldir, vid gränsen af Turkiska mindre Asien och Armenien; till följe hvaraf rikets omfång nu uppgifves till 363604 q. m.
——————
*) Antages Donfloden till Europas östra gräns, så att Kasan och Astrakan falla på Asiatiska sidan, uppgår, som bekant är, Europas omfång till omkring 155000 geogr. q. m.
Riket begränsas i norr af Norrige, (hvarifrån det till större delen skiljes genom Norska fjellarne, samt Enarejoki och Tenojoki eller Tana elf), och Ishafvet, i öster af östra oceanen; i söder af de Chinesiska lydländerne, Tatariet, Kaspiska hafvet, Persien, Asiatiska Turkiet, Svarta hafvet och Europaeiska Turkiet. Mot de Chinesiska lydländerne utgöres gränsen till en del af Lilla Altai, Sajaniska och Jablonoi bergen samt floden Argun, mot Tatariet af fl. Syr eller Sihon, mot Europaeiska Turkiet af Donau. I vester gränsar Ryssland mot Norrige (Pasvigs elf), Sverige, (hvarvid den lilla elfven Radja-Johka eller Kuokima Johka, åtskilliga mindre sjöar och vattudrag, Muonio och Torneå elfvar göra gränsskilnaden,) vidare mot Bottniska viken, Östersjön, Preussen (floderne Szeszupe, Drowenz, Prosna m. fl. skilja begge riken), Galicien (Weichsel och San), samt den Turkiska andelen af Moldau, (fl. Prut). Colonierne i Amerika gränsa till Englands Amerikanska besittningar.
Antages jordklotets yta till 9,281910 q. m., så upptager Ryska riket något mera än 26:te delen af hela jordens area. Det sträcker sig ifrån 35°—245° long, (upptager sålunda mera än hälften af jordens längd), och ifrån 38° 40'—78° nordl. lat. Då nu, som kändt är, 180 longituds grader göra 12 timmars skilnad i tid, så måste på de 210°, som utgöra afståndet emellan Rysslands östra och vestra gräns, skillnaden bli 14 timmar, så att, då på den yttersta punkten i öster, Prins Wales öarne, är middnatt, klockan på Åland, den vestligaste punkten af Riket, först visat 10 före middagen, af det, å förra stället, redan tilländalupna dygnet; och då solen i vestra delen af Riket går ner, den redan hunnit gå upp i den östra. Likaså skiljaktig är den längsta dagens och nattens relativa längd i Rikets södra och norra trakter: under det att vid södra gränsen den längsta dag och natt är omkring 14 3/4 timmar, räcker densamma i norr i Kola tvenne och vid cap Taimura fyra månader. För att förtydliga förhållandet af Rysslands omfång till andra Europaeiska rikens och staters, kan anmärkas, att Finland ensamt, med 6403 q. m., är större än Konungarikena Preussen, Sachsen, Hannover och Würtemberg tillsammans; Gouvernementet Archangel (11,970 q. m.) i det närmaste lika med Frankrike, Nederländerne, Belgien och Schweits, samt med ön Novaja Semljä, af 4255 q, m,, inberäknad, större än Sverige och Norrige tillsammans. Wologda (6867 q. m.) är nästan = Stor-Britannien och Irland, Kyrkostaten och Toskana tillsammans. Bland de Sibiriska Gouvernementerne är Tobolsk (24900 q. m.) = Kejsaredömet Österrike, samt Konungarikena Frankrike, Bayern och Sardinien; Tomsk, (60400 q. m.) = hela vestra Europa, eller Portugal, Spanien, Frankrike, Belgien, Nederländerne, Stor-Britannien och Irland, Norrige, Sverige, Danmark, Tyskland, Schweits och Italien tillsammans tagne; och sluteligen Jeniseisk och Irkutsk (123300 q. m.) = hela Europa, då Pyreneiska och Skandinaviska halföarne, Danmark och Finland undantagas.
Elektronisk form: Pauli Kruhse (2009).
Föregående sida | Innehållet | Följande sida