Gabriel Rein: Kejsaredömet Rysslands statistik i sammandrag, Helsingfors, J.C. Frenckell & Son, 1838:

Naturalster.

Åkerbruket är i tilltagande, men ännu i behof af stora förbättringar och lidande af brist på arbetare; mest lönande är detsamma i gouvernementerne kring Moskva och de södra Östersjöprovinserna. Utom de vanliga sädesslagen, såsom råg, hvete, korn, hafra, bohvete, växa ris, mais och hirs vid Svarta hafvets kuster. I södra Ryssland äro stora fält betäckta med meloner, arbuser, pumpor, sparris, i mellersta och norra Ryssland odlas kål, hvitlök, gurkor och skidfrukter, rättikor, rofvor och andra rotväxter. Lin och hampa odlas i synnerhet i Östersjöprovinserne och i vestra Ryssland; vinplanteringen tilltager årligen i Krim. Bessarabien och det södra Rysslands tillgränsande trakter, äfvensom i Astrachan, hvars drufvor för sin storlek och smak äro föremål för utförsel. Tobak växer i Ukrain, Podolien och kring Wolga, humla i synnerhet i vestra och lilla Ryssland. I södra Ryssland växa aprikoser, persikor, mandel, fikon, granater, pomeranser, citroner, oliver, kastanier, valnötter; mindre ömtåliga frukter, såsom äplen, päron, plommon, körsbär sträcka sig högre åt norr, de sistnämnde i hela skogar uti Wladimir, Orenburg och Södra Ryssland. På skogar är isynnerhet i norra delen stor rikedom; brist på skog lida deremot G. Jekaterinoslav, Cherson, Taurien, Kiev, Tula och östra Bessarabien. De förnämsta trädslag äro gran, tall lärkträd, ek, björk, bok och lönn; eken förekommer dock först ifrån 54° åt söder i större mängd.

Boskapsskötseln utgör i sydöstra Ryssland och bland de Sibiriska nomaderne den förnämsta, ofta enda näringsgrenen. Hästen är favoritdjuret hos Tscherkesser och alla Kaukasiska folkslag, samt i allmänhet hos alla nomader i södra Ryssland, dess mjölk och kött utgöra hufvudfödan och dess skinn erbjuder medel till beklädnad och tält. Vilda hästar ströfva omkring i rikets södra stepper. Kameler finnas på Taurien och i Cherson, åsnan i Taurien; hornboskap talrikast i Ukrain och Podolien; får, ursprungeligen med grof ull, förädlade genom merinofår, i Östersjöprovinserne, omkring Moskva och Svarta hafvets kuster. Getter hållas i synnerhet af nomaderne till större antal; af dem finnes i Taurien ett ädlare slag, som om våren fäller ett sidenartigt hår, ej olikt det, hvaraf Kaschmirs-shawlarne beredas. Bland de nomadiska folkslagen i söder är det ej ovanligt att finna hordanförare, som äga 10000 hästar, 300 kameler, 3500 stycken hornboskap, 20000 får, 1000 getter o. s. v. Hos de nordliga nomaderne är deremot renen ofta det enda husdjuret, och bland Tschuktscherne skola de rika äga till inemot 10,000 sådana djur och derutöfver. Ett eget slag af hundar följer äfven menniskan till de nordligaste trakterne och tjenar henne till föda och lastdragare. Fjäderfä af mångfaldigt slag, såväl tamt som vildt, deribland en stor mängd gäss och änder. Bland vilda djur gifva. räfvar, soblar, svarta, bruna och hvita björnar, bäfrar, hermeliner, uttrar, vargar, harar, ekorrar m. fl. pelsverk i ymnighet, såväl till begagnande inom landet, som till afsalu utrikes. De Sibiriska folkslagen betala, till stor del, sina utskylder till Kronan i skinn. Silkesmasken uppdrages i Kaukasien, Astrachan och det Europaeiska Rysslands södra provinser. Biskötsel isynnerhet i Ukrain, Wolhynien och Podolien. Fisket är ett af de huvudsakligaste näringssätten, emedan floder och sjöar, äfvensom de tillgränsande hafven äro rika på fisk. Bland de råaste folkslagen i Sibirien utgör fisk ofta den enda födan. Från Archangel och Kola utgå skepp på hvalfisk och skälfångst till Novaja Semljä och Spetsbergen. Vigtigast i floderne, äfven för den yttre handeln, äro laxen och stören med dess afarter, hvaraf dessutom kaviar och husblåss vinnas.

Bergbruket är vigtigast i Ural, Altai och i bergen vid Nertschinsk. Bland metaller finnes guld, platina, silfver, koppar, jern och bly. Ända till 1821 voro blott de sedan 1754 invid Beresov, nära Jekaterinenburg i G. Perm bearbetade guldgrufvorne af vigt; först sednare hafva på Uralska bergets östra sida rika guld- och platina-grufvor blifvit upptäckte, hvilka sträcka sig från Werchoturje vid Tobols biflod Tura, i G. Perm, till Urals källor i Orenburg, på en längd af 1000 virst från norr till söder. Medelbeloppet för guldafkastningen, beräknadt för fem år, ifrån och med 1830 till och med 1834, uppgår till 350 pud eller 700 Lisp. årligen, af hvilket qvantum 3/7 vunnits ifrån kronans bergverk och 4/7 ifrån privata godsägares. Utbytet af platina utgjorde i medelbelopp 110 pud eller 220 Lisp. årligen, hvaraf dock en jemförelsevis ganska ringa qvantitet funnits i kronans bergverk. Under sednare halfåret 1836 erhölls ur Kronans grufvor, i guld: 61 pud, 5 skålp. 91 ½ solotnik *) bland hvilka grufvorne i Slatoust (i nordöstra delen af Gouv. Orenburg) lemnade 23 p. 23 sk. 33 s., i Begoslovsk, vid Tura G. Perm, 20 p. 3 sk. 89 s., i Jekaterinenburg 15 pud 3 sk. 5| s. och i Goroblagodat, i Jekaterinenburgska kretsen af G. Perm, 2 p. 15 sk. 60 s. och ur privata godsägares: 81 p. 37 sk. 28 s. hvaraf grufvorne i Werch-Isset, nära Jekaterinenburg tillhörande Gardes-Cornetten Jakowlew afkastade 25 pud 46 solotnik, i Nischnej Tahil, vid flod. Tahil i G. Perm, tillhörande framl. Geh. Rådet Demidows arfvingar, 13 p. 4 sk. 30 s., i Nevian i samma G. (Jakowlew) 9 p. 28 sk. 62 s. o. s. v. Totalvinsten i guld från Kronans och privatas grufvor uppgick således till 143 p. 3 sk. 23 48/96 s. På samma tid vanns platina in summa 65 p. 6 sk. 40 14/96 s., deraf i Kronans bergverk blott 5 sk. 89 86/96 s., men i Nischnej Tahil (Demidov) 64 p. 26 sk. 35 s. På hela året 1833 lemnade Kronans grufvor en afkastning af 129 p. 17 sk. 35 32/96 s. i guld och 17 sk. 14 24/96 s. i platina, samt enskilta personers: 134 p. 21 sk. 44 s. i guld och 117 p. 24 sk. 62 24/96| s. i platina; årets total vinst var således 263 p. 38 sk. 79 22/96 s, guld och 118 p. 2 sk. 7 48/96 s. platina. Hela vinsten ifrån grufvorne i Ural uppgår till omkring 35 millioner Rubel årligen. Silfver afkastningen, ifrån 12 större bergverk i Altai, Kolivan och Nertschinsk (mellan Jablonoj-chrebet och flöden. Arguns källor), uppgår årligen till emellan 1225 och 1300 pud. Kronan har nästan uteslutande vinsten deraf. Koppar i synnerhet i G. Olonetz och Perm, årligen från 260,000 till 270,000 pud. De flesta kopparverk tillhöra Kronan. Jern vinnes i Waldaibergen, Ural, Altai och Kaukasus till ett belopp af omkring 9 mill. pud årligen. Bly mest i Nertschinsk, Koliwan, Litthauen, 56000 pud. Vidare vinnes antimonium, alun, svafvel, marmor, alabaster, porphyr, bergkristal, selenit samt åtskilliga slag adla stenar. Salt erhålles till ett belopp af omkring 30 mill. pud, dels ur bergverk, dels ur saltsjöar i stepperne mellan floderne Wolga, Don och Dnepr, dels genom afdunstning ur Svarta hafvets vatten. Bland saltsjöar är vigtigast sjön Elton (Jelton) i G. Saratov, som ensamt ger 6 mill. pud salt årligen.

—————
*) 1 pud = 40 skålp., 1 skålp. = 96 solotnik.

Elektronisk form: Pauli Kruhse (2009).

Föregående sida | Innehållet | Följande sida