(enligt Statistisk Handbok för FINLAND, Helsingfors, 1872)
Bergsstyrelsen.
Under föreningen med Sverige bildade hela Finland endast ett bergslag eller bergmästardistrikt, hvilket likasom öfriga dylika distrikt i det förstnämnda landet stod under inseende af bergskollegium i Stockholm. Finlands bergsstat utgjordes då af fyra tjenstemän: bergmästaren, bergskommissarien, öfvermasmästaren och bergsmekanikern. Detta fortfor äfven efter 1809, ända tills förordningen af d. 3 Oktober 1821 gaf Finland en ökad bergsstat, emedan, såsom orden falla, "bland näringar hvilka befordra statens styrka och välmåga bergverksrörelsen intager ett utmärkt rum uti länder, der vidsträkta skogar och obegagnade strömfall erbjuda medel för idoga medborgares verksamhet", samt "den härintills för finska bergshandteringen tillvarande embets- och tjenstemanna personalen är otillräcklig för en utvidgad bergverksrörelse, sa väl i afseende a malmers upptäckande och förädling, som styrelsen öfver de dervid förefallande arbetens drift och gång." I spetsen för bergsstaten ställdes härigenom en öfverintendent, sedermera kallad intendent. De fyra förut varande tjensterna bibehöllos och åtskilliga nya tillkommo dessutom.
Tillbaka till innehållsförteckning.