Ur W.F.Palmblad: Lärobok i den äldre och nyare physiska och politiska Geographien. Örebro, 1854.

Genom denna och några mindre åsar uppstå följande vattensystemer: 1. Norra Lapplands, med Enare träsk, som genom Patsjoki utfaller i Warangerfjord, - 2. Det Österbottniska, med följande floder och sjöar: Torne-elf, som jemte dess biflod Muonio-elf utgör gränsen mot Sverige; Kemi-elf, som genomflyter Kemi-träsk; den ansenliga och för handeln vigtiga Ule-elf, som utflyter ur Ule-träsk, och nära Uleåborg faller i hafvet; Kyro-elf, den största i södra Österbotten, utfaller n. om Wasa. - 3. Det Vest-Tavastländska och Satakundas. Dess medelpunktar Näsijärvi N., och Pyhäjärvi, S. om Tammerfors. Förbindes genom flere vattendrag (Anm. 1) med den anseliga Kumo-elf, som 3 mil nedom Björneborg faller i Bottniska viken. - 4. Det Ost- Tavastländska. Dess förnämsta sjö, Päijäne (18 mil lång, 2 till 3 bred, 253 fot öfver hafvet) utfaller genom Kymmene-elf i Finska viken, mellan Lovisa och Fredrikshamn. Sistnämnde elf bestämdes i freden i Åbo 1743 till gräns mellan Wiborgs län och dåvarande Svenska Finland. Den bildar de vackra vattenfallen Anjala och Högfors. - 5. Det Savolax-Karelska. Dess medelpunkt är Haukivesi. (Anm. 2) I nejden af Nyslott emottager den flera vattenmassor, fortsätter sitt lopp åt s. genom smalare sjöar och pass, och utvidgar sig sedan till den 40 mil långa sjön Saima (257 f. öfver hafvet). Derifrån utlöper strömmen Wuoksen, som, sedan den bildat det stora och praktfulla vattenfallet Imatra, kastar sig i Ladoga genom tvänne mynningar.

Märkvärdig i historiskt hänseende är Systerbäck, som från 1323 till 1617 utgjorde gränsen mellan Ryssland och Sverige, och sedan 1721 mellan Wiborgs Iän och det öfriga Ryska riket; samt i physiskt hänseende Wesijako sjön i Tavastland, som genom Kumo och Kymmene har utlopp både åt Bottniska och Finska viken.

En mycket vigtig kanalanläggning är i sednaste tider företagen: Saima kanal, som från södra stranden af Saimasjön går till nord-östligaste hörnet af Finska viken. Hittills har den mängd skogsprodukter, som afyttrats från trakterna omkring det Savolax-Karelska vattensystemets många sjöar, ej kunnat sjöledes föras längre än till Saimas södra strand, utan derifrån måst släpas landvägen till hafvet.

Landets förnämsta utförsvaror äro skogsprodukter, dernäst smör, lax och strömming; i goda år äfven spanmål. Marmor, granit och glas afyttras till Ryssland. Jerntillverkningen (från 25 grufvor) motsvarar ej behofvet, hvarföre både malm och färdigt jern hemtas från Sverige. Betydligaste införsvarorna äro väfnader, socker och kaffe; dernäst komma salt, bomull och metaller; slutligen färgstofter, viner, brännviner, m. m. I den utländska handeln användas inemot 500 egna skepp.

Invånarnes antal (oberäknadt Ryska militären) stiger till 1,640,000. Bland dessa talas Finska språket af mer än 1,350,000, det Svenska af 250,000, nemligen af allmogen på kusten af Nylands och Wasa län, på Åland, i större delen af skärgården samt af de flesta bildade. De öfrige bestå af Ryssar, mest handlande i städerna, Tyskar, en del possessionater och borgare i Wiborgs län, Lappar, i Lappland, knappt 1000, och Zigenare i östra landet, nära lika många. - Religionen är Luthersk: endast Ryssarne och en mindre del Finnar (tillsammans 48,000) erkänna den Grekiska. För undervisningen finnas 1 Universitet, 5 Gymnasier samt en mängd skolor. - Högsta forvaltningen besörjes i Kejsarens namn af en General-Guvernör och Kejserliga Senaten; landets angelägenheter vid Ryska thronen besörjas af en Minister-Statssekreterare.

Finland indelas a) i historiskt hänseende i 9 provinser: Egentliga Finland, Åland, Satakunda, Nyland, Tavastland, Karelen, Savolax, Österbotten och Lappmarken. - b) i administratift hänseende i åtta, af Guvernörer styrda, Län (se nedanför). - c) I anseende till lagskipningen i 3 hofrätts-distrikter: Åbo, Wasa, Wiborgs. - d) i ecclesiastikt hänseende i 3 stift: Åbo, Borgå och Kuopio. (Anm. 3)

Vi följa här Iäns-indelningen:

Nylands Län (160t. inb.), det tätast befolkade af länen; i Ö. begränsadt af Kymmene elf. Består af största delen utaf Nyland och en liten del af Tavastland. Marken föga jemn, men välodlad. Hvete trifves dock föga. Skogar af tall, gran och lofträd äro här än temligen bibehållna: ek växer obetydligt. Här finnas Finlands tvenne betydligare kopparhyttor samt flera jern- och kalkbruk.

Vid kusten: Helsingfors, G. (Anm. 4) Sedan år 1819 säte för Regeringen öfver Finland (General-Guvernören och Kejserliga Senaten) och sedan år 1828 för Universitetet. Station för Finska militären. Drifver ganska betydlig handel, och har en god, väl befästad hamn. 16,000 inv. utom Studenterna (450) och militären (vanligen omkring 5,000). Staden är till en del utmärkt väl byggd. - En half Sv. mil derifrån: fästningen Sveaborg, på 7 holmar, en af de starkaste i Europa. Station för en del af Ryska krigsflottan. 1,500, utom Garnisonen. - Borgå, Biskopssäte och Gymnasium. 3t. - Lovisa, handelsstad, i en nejd, uppfylld af granitblock. 3t. - Ekenäs. 1,500.

Fiskars, stort bruk och metallfabrik.- Verelä. - Anjala.

Åbo och Björneborgs Län med Åland (292t. hvarar 15t. på Åland), dernäst tätast befolkadt; i Ö. begränsadt af Näsijärvi och Pyhäjärvi. Består af egentliga Finland, sydvestra och större delen at Satakunda samt Aland, utgörande en större ö och ungefär 80 bebodda holmar samt otaliga klippor och skär, som äfven omgifva länets södra kuster, hvilka äro de mest odlade i Finland. Mellersta delen af länet är jemnast. Hvetet trifves temligen; något ek vid södra kusten. Skiffer brytes i norra delen. Många glasbruk äro anlagda i den södra; äfven kalk- och jernbruk.

Vid kusten: Åbo, G., vid Aura-å; landets fordna hufvud- och universitetsstad. Säte för en Hof-Rätt, Erke-Biskop, Gymnasium, samt för Hushållnings-Sällskapet. Betydlig handelsstad; vackert uppbygd sedan branden 1827. 16t. Vid åns utlopp ligger Åbo Slott, fordom en hufvudfästning. - Nådendal, bekant för dess yllestickning. 700. - Nystad, ansenlig handel med läkter och träkäril, som af allmogen i trakten tillverkas. 3t. - Raumo, samma handel som Nystad, men inskränktare; mer bekant för sin spets-knöppling. 3t. - Björneborg, vid den fiskrika Kumo-elf, med hamnen Rafsö. Idkar af alla Finska städer den största frakt- och activ-handel, äfvensom skeppsbyggeri, och har äfven det största antal fartyg. 6t.

Mellan Näsijärvi och Pyhäjärvi sjöar: Tammerfors, landets fornämsta fabriksstad, i en herrlig nejd. 3t.

På Åland: Skarpans, fästningsverk vid Bomarsund. 400, utom garnisonen.

Tavastehus Län. (152t.) Består af större delen af Tavastland, intill Päijäne i Ö., samt en liten del at Satakunda, intill Näsijervi och Pyhäjärvi i V. Landet är i n. och ö. bergigt, i s. jemnare och mer odladt. Nordvestra delen är det mest romantiska landskap i Finland. Lin produceras ymnigt.

Tavastehus, G.; länets enda stad, välbyggd, med ett slott. 2,500.

Wiborgs Län (utgörande största delen af det s. k. Gamla Finland, eller den af Sverige 1721 och 1743 afträdda delen). (273t.) Består af sydliga och största delen af Karelen, södra delen af Savolax samt smärre delar at Nyland och Tavastland. Marken är ojemn, till en del afsvedjad, ibland av det vildaste utseende; andra ställen, såsom en sträcka s. om Saima, utgöras af fruktbara slätter. Otaliga vattudrag oberäknade, består mer än hälften utaf landet af ofruktbara ägor. Åkerbruk och slöjder försummas mycket af allmogen, som hellre släpar foror kring landet (en sysselsättning, som sannolikt till stor del upphör, sedan Saima kanal blifvit öppnad). Landsvägarne äro utmärkt goda, i anseende till den stora tillgången på sjelffrätsten. Länet hemtar mjöl m.m. från Ryssland och ditför lax (från Kymmene och Wuoksen), glas, marmor och granit.

Wiborg, G.; vid Saima kanals mynning i den längst at N.O. inskjutande vik af Finska viken; stark fästning. Säte för en Hof-Rätt. Idkar stark export-handel, men mest passiv, sålunda att de från sågarne i norra Karelen hitförda plankor och bräder afhemtas af utländningar. Består mest af stenhus; har 6 kyrkor. Gymnasium. Öfver 8t, utom militär. Utanföre: Monrepos, en storartad präktig park. - Fredrikshamn, vid Finska viken. Säte for Finska cadett-corpsen. 4t. Uti grannskapet betydliga stenbrott for granit. - Willmanstrand, vid Saimas södra strand, ett stycke V. om Saima kanals utgångspunkt; med en bredvid liggande fästning. 1t. - Kexholm, vid Wuoxens utlopp i Ladoga; med en fästning på tvenne holmar; 1,400; - Sordavala, vid norra ändan af samma insjö; 700; - dessa begge idkande skutfart på S:t Petersburg.

Utom i det förestående nämnda 4 fästningar, finnas, längsmed fordna riksgränsen, många andra, numera öfvergifna, bland hvilka Kotka (Ruotsinsalmi Svensk-sund), tillika köping; station for skärgårdsfartyg; på en ö, vid utloppet af Kymmenes östra gren. Bland öar märkas föröfrigt i Finska viken: Hogland; i Ladoga: Walamo, herrligt odlad, och Konevits, hvardera med Grekiska Kloster.

S:t Michels Län. (148t.) Består af mellersta Savolax och östra Tavastland. Vattudrag, sammanhängande med Saima och Puolavesi, äro otaliga; dessutom träsk i största mängd. Utgöres till större delen af åsar och backar, till en del afsvedjade. Åkerbruket är svagt, i anseende till markens stenbundenhet; dock skördas, genom svedjande, spanmål vanligen utöfver behofvet. I Savolaxska andelen odlas äfven betydligt bohvete, i likhet med hvad som sker i Kuopio och Wiborgs Län. Hästar, hampa, smör och kött afsättes. Saima innehåller, utom vanliga fiskslag, äfven lax och muikor; dessutom sjählar.

Nyslott, mellan Haukivesi och Pihlajavesi; med kringliggande trakt hörande till Gamla Finland; byggd på en ö, med ett befäst slott på en annan holme. 800. -Heinola, vid en sjö, hvilken genomflytes af Kymmeneelf. 1t. - S:t Michel, G., ny-anlagd stad, vid nordvestligaste vrån af Saima. 500.

Parkumäki; Porosalmi. Fältslag 1789.

Kuopio Län (196t.). Består af norra Savolax, norra Karelen och en liten del af nordöstra Tavastland. Vattudragen äro talrika och vidsträckta, med ymnig tillgång på myrmalm; kompassen kan derföre icke begagnas vid segling. Jernmalmen bearbetas äfven inom Länet. Tälgsten i mängd anvåndes till ugnar, såsom äfven i S:t Michels Län. Karelens berg äro högre än de i Savolaxska andelen, men landet innehåller äfven hedar. Vigtigaste exporten är plankor och bräder, som föras S. ut på de många sjöarne och vidare genom Saima kanal; dernäst smör och pelsverk: Tobåk odlas bland annat af allmogen. Ängarne äro bättre än i södra Savolax.

Kuopio, G.; i ett vackert läge vid Kallavesi. Biskopssäte; Gymnasium. 3t. - Joensuu, nyanlagd stad, vid en nordostlig vik af Orivesi.

Wasa Län (258t.): Består af södra Österbotten, nordligaste Satakunda och nordvestra Tavastland. Öster om landtryggen är landet uppfyldt af höjder och sjöar; åt vester genomskuret af elfvar, vid hvilkas utlopp så väl städerna som de äldsta kyrkorna äro belägna. Invid kusten, några mil inåt landet, är god odlingsmark; i trakten af Wasa skördas ett storkornigt sädesslag (Wasa-råg). Inv. äro skicklige i skeppsbyggeri och andra slöjder.

Vid kusten: Christinestad, med liflig handel. 2,400. - Kaskö, på en ö med en forträfflig hamn. 700. Wasa, G.; säte för en Hof-Rätt och ett Gymnasium. Ansenlig handel. 4t. - Ny Carleby, temlig handel. 1t. - Jakobsstad, betydlig handelsstad. 1,500. - Gamla Carleby, idkar mycket skeppsbyggeri; en af Finlands lifligaste handelstäder. 2,600.

Jyväskylä, nyanlagd stad, vid norra ändan af Päijäne. 600.

Uleåborgs och Kajana Län (157t.) Består af norra Österbotten (jemte en smal remsa af Vesterbotten) samt Finska Lappland. - Österbotten är ett lågland, uppfyldt af moras och hedar, genomskurna af många elfvar, vid hvilkas utlopp moderkyrkorna vanligen ligga. I några vattudrag fiskas perlor, dock af mindre värde; i de större taimen och lax. Utom fiskeri äro tjärubränning och jagt betydliga näringsgrenar. I nordligare delen odlas mer korn in råg, som ofta skadas af missväxt, hvilket isynnerhet gäller om den från hafvet mera aflägsna delen af lanet. Denna trakt, Kajana Län, har de bäst bibehållna skogar i landet. - Lappland är uppfyldt med lägre berg och jordåsar; spanmål odlas der föga. Dock finnas Finska nybyggare i de flesta trakter. Lapparne hafva sin näring dels af renskötsel dels af fiske.

Vid kusten: Uleåborg, G., vid Ule-elfs utlopp; betydlig handelsstad. 6t. - Brahestad, god handel. 2,300. Torneå, på en ö i Torne-elf; gränsestad. 600. Nordligare ligger Avasaxa, ett berg, dit utländningar ofta resa, för att se solen om midsommarnatten. - Nära Uleträsk: Kajana, ringa stad, men med betydlig marknad. 400.

Sijkajoki; Revolaks; Pulkkila; Olkijoki.