Urkunder till Finlands historia

Suomeksi

Contents in English

Dessa sidor innehåller bara de dokument eller annat material som är svenska i originalform eller har officiellt eller på liknande sätt översatts på svenska. Ett mera täckande urval finns på de engelska och finska sidorna.

Wladimir Schwertschkoffs glasmålning från 1870 i Åbo domkyrka skildrar Karin Månsdotter med två pager, vilka före- ställer drottningens rötter kommande båda från Sverige och Finland.

Påven Alexander III:s befallning att sätta upp befästningar för att hindra finnarna avfalla den kristliga tron, 9.9.1165...1181

Birger Magnussons skyddsbrev för kvinnorna i Karelen 1.10.1316.

Martin Luthers rekommendationsbrev bl.a. på Mikael Agricola till Sveriges kung 20.4.1539.

Fredsfördrag emellan Sverige och Ryssland upprättat den 18 maj år 1595 vid Narva å på den Ivangorods sida vid Teusina.

Gustaf Adolfs patent om herredagen i Helsingfors i 1616, Nov. 1615.

Åbo Akademis fundationsbrev 26.3.1640. (Originaltexten samt års 1899 "moderniserade" version). Efter Åbo brand år 1827 överflyttade akademin till Helsingfors och antog där namnet Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland.

Torsten Ståhlhandske, general av kavalleriet, 1593-1644. Hans kista i Åbo domkyrka i f.d. Själarnas kor. Deltog med sina finska "hakkapelitor" (från 'hakkaa päälle'= slå på) i slaget vid Luetzen där Gustav Adolf II stupade.

1662. Den första tryckta kartan över Storfurstendömet Finland (Magnus Ducatus Finlandiæ). Den var utgiven av Dr Johan Blaeu, nederländska utgivaren av fina kartböcker. Kartan var ritad av svensken Anders Bure (Andreas Bureus). (Fredriksons Kartsamling)

Fredslutet i Nystad den 30 Augusti 1721. Texten tryckt i Stockholm på svenska och tyska.

Överstelöjtnant L. Gründels berättelse om Kajana slottet den 15.4.1724.

I Åbofreden år 1743 flyttades östgränsen till Kymmene älv. För att styrka Sveriges försvaring börjades år 1748 byggandet av Sveaborgs fästning (Förvaltningsnämnden för Sveaborg).

Oeconomisk Beskrifning öfwer Åbo Stad. Niclas Wasströms dissertation från året 1749.

Den Nationnale Winsten. Anders Chydenius, historien och bakgrunden. (Chydenius Institutet)

Den svenska tryckfrihetsförordningen av den 2 december 1766, utgiven under den så kallade frihetstiden (Lunds universitetsbibliotek), översättning till finska; texten utgiven 1916 i antikva (Sveriges riksarkiv: Frihetstidens grundlagar och konstitutionella stadgar)

Kongl. Maj:ts och Riksens Ständers faststälte Regeringsform, Dat. Stockholm then 21 Augusti 1772.

A Treaty of Amity and Commerce Concluded between His Majesty the King of Sweden and the United States of North America. Signed in Paris April 3, 1783, and terminated Feb. 4, 1919 (Treaties and Other International Agreements of the United States of America 1776-1949, Vol. 11. Department of State, 1974. Google Books.)

Katarina II:s, kejsarinnan av Ryssland, kondoleansbrev (se sidan 2) den 6 april 1792 (g.st.) till Gustaf IV Adolf då kungens far Gustaf III hade dött av sår han fick i attentatet den 16 mars 1792 (n.st.).

Allians- och vänskapsöverenskommelse mellan Sveriges kung Gustaf IV Adolf och kejsaren Paul I av Ryssland 29.10.1799 (på franska)

Sveriges Krigs- och Civil-Calender för året 1807. Sidorna 1-100.

Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse i Anledning af Sveaborgs Fästnings Öfvergång den 6 Maji 1808.

---

Ryska tiden 1809-1917

---

En uppmaning (proklamation) av överbefälhavare av ryska trupper, greve Buxhoevden, till finnarna att lägga ner vapen 18/6 feb. 1808. Olkijoki vapenvilakonvention den 7/19 nov. 1808. Fredsfördraget i Fredrikshamn mellan Ryssland och Sverige 17.9.1809. Originaltexten av traktaten på franska. Karta över gränsen mot Sverige (Helsingfors Universitetsbibliotek). Riksgränsens förlopp på Märket.

Alexander den Förstes regentförsäkran 27.3.1809

Författning angående Wäxel- Låne- och Depositions-Contoiret i Stor-Furstendömet Finland (senare Finlands Bank), stadfäst den 20 November 1811.

Finlands statskalender för Skott-Året 1812.

Gränskonvention i Lapland mellan Sverige-Norge och Ryssland d. 14 maj 1826 (på norska).

Pertinotsa gården just hunnits överföra år 1939 från Salmis till Fölisö friluftmuseum innan Finland var tvungen att avträda karelska områden till Sovjet. Huset från året 1884 representerar det byggnadssätt som rådde i Östra Karelen och i hela norra Ryssland.

Topografisk Öfversigt öfver Finland i boken Finland och dess invånare av Friedr. Rühs. Översättning. Andra Upplagan, tillökt och omarbetad av Adolf Iwar Arwidsson. Stockholm, 1827. Karta: Helsingfors med omgivning 1838.

Kejsardömet Rysslands statistik i sammandrag. Historieforskare och senare universitetsrektor Gabriel Reins (1800-1867) översikt över kejsardömet, dess geografi, administration, intitutioner och handel. Helsingfors, 1838.

Finlands statskalender för Skott-Året 1840.

Senatstorget. (Större bild)

Storfurstendömet FINLAND. Ur Lärobok i den äldre och nyare physiska och politiska Geographien. Örebro 1854.

Kalmbergs militärtopografiska karta 1855-56. Finlands södra del. Här presenteras Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Viborgs stads omgivningar. Originalskalan 1:100000.

Internationella avtal 1856-1994 angående Ålands neutralitet på Ålands kulturstiftelse r.s. websida.

Zacharias (Zachris) Topelius (1818-1898), som 1854 utnämndes till personlig extraordinarie professor i Finlands historia vid Helsingfors universitet, var en av grundarna av den svenskspråkiga barntidningen Eos under sitt utnämningsår. Tidningen kom sedan till 1866.[Eos är gryningens gudinna i grekisk mytologi.] I nummer 9, vars publiceringsdatum var den 1 maj 1858, skrev han en religiöst färgad, men mycket patriotisk berättelse "Finland är stort!"     (Nationalbiblioteket)

Protokoll, fört vid öppnandet av Storfurstendömet Finlands andra allmänna Lantdag den 18.9.1863. Ständernas beslut den 15.4.1864. Riddarhusordning den 21.4.1869.

Prisbelönad Jernvägs och Reskarta öfver Finland av I.J. Inberg från år 1875.

Tal av Leo Mechelin till Zachris Topelius på hans 70-årsdag i (Gamla) Studenthuset i Helsingfors den 14.1.1888. Förteckning över J.L. Runebergs (1804-1877) privata bibliotek.

1890. Journal över den under Generalguvernörens över Finland ordförandeskap nådigst nedsatta kommissionen för granskning av förslag till kodifikation av Finlands grundlagar. På finska.

1896. G.W. Edlund: Helsingfors album. 34 utsikter från Helsingfors.

Gränsen mellan Sverige och Ryssland (Finland). Ryska gränskontrollstationen vid Torneå under 1. världskriget. Fotograf E. Sundberg, Haparanda. Källa: Michael Futrell, Underjordiskt i Norden, Bonniers 1963.

Pro Finlandia 1899. En deputation representerande 1,050 europeiska bildade män och prominenta personligheter försökte lämna den ryska tsaren en adress som stöd för Finlands kamp för att rädda sina försäkrade konstitutionella rättigheter. En rapport till undertecknare den 5 juni 1899.

Kartor över finska städer från år 1902.

Ryska militärtopografiska kartor över Helsingfors 1902..1911

Protokoll fördt vid det af Kvinnosaksförbundet Unionen anordnade diskussionsmötet för politisk rösträtt åt kvinnorna, den 7 november 1904.

Förklaring av den 23 april 1908 av Tyskland, Danmark, Sverige och Ryssland om obegränsad suveränitet i deras territorier som gränsar till Östersjön. Denna deklaration upphävde i praktiken 1856 års fördrag mellan Ryssland, England och Frankrike om att Åland inte skulle befästas.

Den sista av tsaren utnämnda generalguvernören för Finland Frans Seyn 1909..17.

Högstegenhändigt undertecknadt Nådigt Förordnande, Angående Storfurstendömet Finlands samt dess kustvattenrayons förklarande i krigstillstånd den 31.7.1914.

Sverige och Ryssland undertecknade den 2-3 juli 1916 (n.s.) överenskommelsen att bygga en järnvägsbro över Torne älv försedd med spår med svenska och finska spårvidden. Ryska myndigheter offentliggjorde avtalet i Lagsamligen av allmän riksbetydelse den 26 oktober 1916. Kungl. Maj:ts nådiga proposition den 27 april 1915 till riksdagen angående järnvägsförbindelse mellan svenska och finska järnvägsnäten vid Haparanda.

Provisoriska regeringens manifest om återställning av Finlands konstitution den 7/20 mars 1917. Professor, statsråd Edv. Hjelts memoar. Generalguvernör Seyns häktning.

De högst taxerade i Hfors 14.3.1917.

Självständighetsförklaringen, godkänd av Riksdagen den 6.12.1917. Senatstorget 6.12.1977 (bild).

Erkännandet av Finlands självständighet den 18/31 december 1917. Deklaration av I. Smilga, ordförande av Helsingfors revolutionära ryska rajonskommitté i Helsingfors, i februari 1918.

Ålänningarnas begäran till allmänheten och svenska regeringen den 14 oktober 1919. Finska i Sovjetryssland vistades kommunisternas yttrade i Folkets Dagblad Politiken om Ålands självbestämmanderätt den 23 juni 1920. Flygblad "Till Ålands män och kvinnor." Källa: Sveriges Riksarkiv.

Huvudsstadsregionens karta från år 1923.

Miniatyratlas över Finland utgiven av Ländmäteristyrelsen år 1929 (pdf, 5 MB).

Södra Finland 1:3750000. Eine Karte von Süd-Finnland. Meyers Geographischer Handatlas, Leipzig, 1926.

Högerradikala personer nära Lapporörelsen organiserade ett bortförande (den s.k skjutsningen) av republikens första president K.J. Ståhlberg och hans hustru från Helsingfors mot den ryska gränsen, ända till Joensuu, där de emellertid frisläpptes. Då Ståhlberg och hans hustru anlände till Helsingfors den 16. oktober 1930 efter denna ofrivilliga resa, hälsades de välkomna av en folkmassa om 10 000 personer. Riksdagens talman Kyösti Kallio levererade följande mottagningstal.

Fördrag om nonaggression mellan Finland och de Socialistiska Rådsrepublikernas Förbund den 21 januari 1932. Protokoll om förlängning av giltighetstiden den 7 april 1934. 

Molotovs referat på SSSR:s Högsta sovjets urtima femte session den 31 oktober 1939.

"Ålands hemvärn". Medborgarmötet den 6 december 1939 på Åland för att bilda ett frivilligt beväpnat värn.

Molotovs rapport på SSSR:s Högsta sovjets sjätte session den 29 mars 1940. Finland blå-vita bok: Vinterkriget i belysning av officiella dokument, 1940, PDF

Kungliga Majestäts tal på rikssalen vid lagtima riksdagens öppnande den 11 januari 1940.

Sveriges militärattachés (Curt Kempff) besök i finska högkvarteret i St Michel, den 24 januari 1940.

Finlands statsminister Risto Rytis snabbt besök hos Sveriges statsminister Per Albin Hansson i Stockholm den 1.2.1940. (Sveriges Riksarkiv. Vinterkrigets fredsförhandlingar)

Överbefälhavarens dagorder efter vinterkriget den 14.3.1940. Kronprinsens av Sverige tal om Finlandshjälp den 23.3.1940.

Ny Dags, Sverges Kommunistiska Partis huvudorgans åsikt om Englands flagranta kränkning av Norges neutralitet och följden till den, den 9 april 1940. Rapport av tyska ambassadören till sitt utrikesministerium: Sovjetledarskapet känner sig lättnade efter tyska anfallet på Norge, den 11.4.1940 (på tyska). Förspelet till det tyska angreppet på Danmark och Norge den 9 april 1940. De dokument i samlingen, som har anknytning till de allierades planerade transit genom Sverige/Norge till finska vinterkriget (Kungl. utrikesdepartementet 1947)

Hangö och Porkala militärbasområdena 1940-41 och 1944-56

Lag om ersättande av på grund av landavträdelsen förlorad egendom 9.8.1940.

Budskap av Curt Kempff, Sveriges militärattaché i Helsingfors, om samtal med generallöjtnant Aksel Airo den 13 juni 1941, uppgift om ankomsten av underhållschefen för Luftwaffe general Lorentz [General z.b.V. des Oberkommandos der Luftwaffe Generalmajor Walter Lorenz] i Helsingfors den 13 juni 1941, observationer i Helsingfors den 22 juni 1941, då Tyskland angrepp Sovjetunionen (Krigsarkivet, Stockholm)

Fältmarskalk Mannerheims, överbefälhavare för Finland armé, dagoder till den Svenska Frivilligbataljonen om dess insats i återtagandet av Hangö stad, f.d. sovjet marinbas-området i Finland, den 7 december 1941.

Överstelöjtnant Hans Berggrens, kommendören för Svenska Frivilligbataljonen på Hangöfronten, dagoder till bataljonen när den upplöstes den 18 december 1941 (Krigsarkivet, Stockholm)

I informationsskriften "Selvät Sanat" (Klara Orden) påyrkades Finland att avsluta militärt samarbete med Tyskland och sluta fred med Sovjetunionen på de villkor den förelägger. Mot skriftens utgivare P.O.Barck, Nils Meinander och Atos Wirtanen föranleddes åtal inför Helsingfors rådstuvurätt den 16.8.1944 pga undergrävande av Finlands försvarsintressen och främjande av fiendets intressen.

Till hemsidan.

Till sidans början.