§. 14.

Nu är tid at följa de från Staden utgående waror ner til dess hamn. Denne ligger 1/2 mil från Staden i Sudwäst wid beckholmen, som så kallas, efter Staden där fordom haft sit tiäruhof och beckbränneri, jämte det hon då som nu äger här sin lastagie-plats för större skepp til utrikes seglation. Närmare ligger sielfwa Slots-fiärden, som ock är stadens hamn, där mindre fartyg kunna opkomma. Men som denne fiärd, i synnerhet wid åmynningen, grundat sig så, at för några år tilbaka om sommaren, och då siöwatnet utlupit, näppeligen lastade 6 à 7. bördings båtar kunnat där framkomma, är denna olägenheten igenom en inrättad mudderpråm, af 12000. dalers kostnad, och en pålad Canal, hwarwid pålningen och driften årligen ännu kostar 1500 à 3000 daler, så wida redan afhulpen, at fartyg af 8. fots diuplek där kunna til staden flyta, så at man hoppas, det innom få års förlopp har skall wara öppen wäg til 14 à 15 fots diup. Imedlertid op- och nedföras warorne med stora lastbåtar. Denna stadsens hamn ligger så wida nog beqwämt, at den är säker, och belägen i det hörnet, där de twänne Östersiöns wikar, den Norrbotniska och Finska, sig börja utsträcka och omfamna detta Stor-Furstendömet, den förra nordan och den senare öster åt. Men, utom den redan omförmälta swårigheten, är här en annan, at den har för sig å alla sidor en lång och swår skärgård. Skepsleden åt Öresund och utlänska orterne går syd-sydwäst ut, igenom Rimito Krampen, Corpoström, Utöen, och räknas tilsammans til hafs bandet 12 mil, eljest ock til 15. siömilar. Farleden öster ut, eller til de wid sinu Finnico belägne städer, går åt Pargasport, Jungfrusund samt Hangöudd wid hafwet, äfven til 12. mil. Til Botniska wiken och de där liggande städer löper leden med små fartyg til 8 á 9 fot från Staden förbi köpmansberget öfwer Kuckarkifwi fiärden til Sundet emellan Nådendal och Luonoma, och så widare långs med fasta landet genom Merimasko Sund til Lökön 12 mil. De största fartyg, til 19 a 20 fot, måste fram igenom Utöen förbi Åland til Ålandshaf, och så först til det Norrbotniska. Farleden til Stockholm med smärre fartyg och skutor går igenom Rimito-krampen 2 dädan til Äppleholmen 3 så til Kitus 5 därifrån til Berghamn 1 widare til Jungfruskär 2 sedan til Sottunga i Åland öfwer wattuskiftet 4. eller tilsammans ongefär 14. wackra milar. De större fartyg taga leden til Corpoström 6 så til Sottunga 8 så widare til Fliseberg 4 därifrån til Lesund wid Ålands haf 2, tilsamman 20. milar.

§. 15.

Til lättande af desse beswärligä segelleder, handelens befordran och siöfartens säkerhet, har Hans Kungl. Maj:t d. 14, April 1747. i Nåder för godt funnit at befalla, det behörige båkar skola blifwa anlagde och i stånd satte få på Båtsgrund wid Lököen i farwatnet emellan Åbo och Österbotn, som på Lesund i redden emellan Åbo och Stockholm, samt wid Utöen, til de utifrån kommande skepps bästa, til hwilka wirke af de närmaste Cronoskogarne får tagas. Tillika har Hans Maj:t gifwit Nådig befallning til wederbörande, det Swenska och Finska skären och stränder, i synnerhet farwatnet emellan Åbo och Österbotn, samt Corpö och Utöen, bör utpreglas, och de däri befintelige skär och klippor utmärkas. I anseende til detta Åbo inlopps och Skärgårds särskilte egenskap, som ock, at Watnet stundom utfaller, har jämwäl Norra Dykeri- och Bärgnings-Societeten med Riksdags Fullmägtige från denna Staden så kommit öfwerens, at om något fartyg i detta farwatn eller skärgård skulle förolyckas, eller fastna på grund, utan at därwid något äfwentyr af storm eller siögång kan befaras, Societeten då icke anser en slik händelse för någon sådan strandning, som under Hans Kungl. Majts nådiga Förordningar om dykeriet skal begripas, utan må Skepparen eller Redderiet sielfwe med egit folk lägga handen wid lossningen, och skeppets löshielpande eller räddande, utan at til Dykeri-Societeten betala någon afgift.

§. 16.

Til Redderiens betiäning med nödige skepps-reparationer, som ock til större och mindre fartygs bygnad, är här i Staden et Skepshwarf anlagt, kårt för sidsta kriget med egen bekostnad, och drifwes af Dykeri - Commissarien och Skepsbygmästaren H. ROBERT FITHIE, sedan Rederi-interessenterne låtit förfalla det andra skepshwarfwet, som nämdes §.4. så wida de därwid icke funno sin räkning. Årligen bygdes här åtminstone et Fartyg på cravel, utom små Jakter och Slupar. Ek- och klinkert-fartyg bygges här icke. Bemälte Commissarie har härwid ärhållit Höglofl. Commerce-Collegii Privilegium af den 13. Julii 1747. at hålla och skydda så många arbetare som därtil kunna ärfordras, af hwilka ingen får, utan behörig plikt, bårtlåckas eller afspännig giöras, icke heller från arbetet, utan sin principals samtycke, annorstädes sig begifwa. Härwid brukas nu 38. man ständigt. Han har ock fått tilstånd, at, för den brist här på orten är af ärfordeligit tågwärk, inrätta och nyttia en enskilt repslagare-ban. Detta hwarf måste skaffa sig wärke, det mindre 3 à 4 mil, och det gröfre 8 à 9 mil oppe ifrån landet, men siöledes 10 mil och längre ifrån.

Följande paragrafen.
Föregående paragrafen.
Innehållet.

Tillbaka till historiasidorna.
Takaisin historiasivuille.
Back to history pages.