§. 3.

I de senare tider, då et, ehuruväl i början mycket matt historiskt lius tager wid, är bekant, at denna delen af Finland blifvit genom Kung ERIC den Heliges wapn underkufwad, och genom hans samt Biskop HENRICS omsårg Christendomen här införd. Någon tid derefter är St. Mariæ eller Rändämäki Kyrka upbygd til Biskopsdom och säte. Uppå denne udd af twänne sammanflytande åar, Aura och Wähejoki, war ock då sielfva Staden belägen, hwaraf den förmodeligen fått sit Swenska namn Åbo. I sednare tider är den en fiärdings wäg längre nedflyttad; men det icke för watnets aftagandes skull, som klarligen skönjes deraf, at Slottet, som ock, i synnerhet til sin inre och närmare mot siön belägne gråstens bygnad, är ofgammalt, och äldre än alla wåra häfder, samt anlagt wid sielfva åmunnen, så at det på tre sidor med watn omgifves, ännu har så nära granskap med siön, at därifrån, wid medelmåttig watnhögd, til utanwärket på östra sidan, icke är mer än 8. alnars distance wid pass, och äger detta en knapp alns större högd än watnet nu har; men på södra sidan til sielfwa Slotsfoten är föga längre, och allenast 7. qwarters högd. Wid opsiö bestänkas dessa grundwalar ännu i dag. Men denne flyttning är derföre företagen, at Aura å, som igenomflyter och delar Staden, och tillika giör skilnaden emellan Södre och Norre Finland, med det mykna grummel och dy den af sin lösa botn med sig förer, ständigt giör inloppet grundare, så at ock nu i desse år et pråme- och mudderwärk til Slots-fiärdens renande måst inrättas, hwarom längre fram. Hwarföre, i synnerhet då större fartyg begynt brukas, denna flyttning funnits nödig. Sedermera, wid år 1300, anlades och fulkomnades den nu warande präktiga Domkyrkan, som sedermera, tid efter annan, blifwit utwidgad och beprydd. Om hwars bygnad och lösören, som ock om de kloster här warit i Påfwedömmet, och mera sådant, jag icke hinner tala. De därpå följande tiders öden, huru 1528. den rena Evangeliska läran, genom Glorwyrdigste Konung GUSTAFS försårg hår fått inträde; huru här Herredagar blifvit hålne och mynt slagne, få wida här en lång tid bortåt warit yppersta myntet näst Stockholm; huru denna staden ofta blifvit af eld, fiende, swärd, pest, hunger och flödwatn hemsökt, med mera, går jag ock med flit förbi, som icke egenteligen hörande til mit ändamål, och det så mycket helre, som alt sådant intil år 1700. i öfwannämde Biskop JUSLENII Disputation finnes noga utfört. Ifrån den tiden har wår Stad icke heller undgått åtskilliga hemsökelser: 1710. hade den af pesten en bedröfvelig gäst, som bortryckte 2000. dess inwånare. Ifrån 1714. til 1721. har den fått smaka Ryskt öfwerwälde, och äfven 1741. ärfara samma öde. Twänne gånger har jämwäl elden hållit här illa hus; 1728. Petri Pauli dag, då nästan halfwa delen af Staden gick i aska, samt 1738 den 18. Sept. när åskan itände Domkyrkotornet, och afbrände dess samt Scholans tak, och Academiens Bibliotheque. Dessa täta olyckor hafwa ej annat kunnat, än försätta Staden i et slätt tilstånd, så at den flere resor tid efter annan måst oplifwas ur sit grus, och giöra liksom en hel ny begynnelse til sin handel och rörelse, At anföra alla Stadens tid efter annan undfångne Privilegier, blefwe ock för widlöftigt. De älste åro länge sedan förlorade. Innehållet af de förnämste i behåll warande torde skönjas af följande beskrifning, Det allena kan man icke obemält lämna, at Konung JOHAN III. i sine privilegier för Åbo Stad, af Stockholm den 8. Aug, 1596. förmäler, at dess äldre bref och register blifvit borta i elden, den tid Åbo senast opbran. De oprepas altså här, och Stadens rör och omågor utmärkas, Hans Maj:t pröfwar ock rådeligit och nyttigt, at ehuruwäl Stadsens belägenhet icke är sådan, at där kunde anläggas någon rätt fästning, så skulle dock omkring Staden opsättas en mur, 4. famnar hög och 4. alnar tiock, hvilken skulle begynnas wid wårdberget med en fast rundel; därnäst på qwarnberget, också med en fast rundel, jämwäl en dylik på stora wasserberget, och med muren skulle fullföljas emellan dessa berg, och så twärt ned uti åen. Innan för denna Stadsmur skulle alt byggas med stenhus, men utom, både nordan åen och sunnan, hvad byggningar de sielfwa wille. Så befalles ock, at för Finska församlingen en Kyrka skulle opbyggas, där som bästa lägenheten wore, så stor som Wår-fru - kyrka. Til understöd låfwades Staden 5. års frihet och annan hielp. Men alt detta har, för de mellankomne bullersamma tidernas skull, icke kommit til någon wärkställighet. Den höga Domkyrkogårds-muren på södra sidan, som med sina gluggar, gånger och wakttorn å ingångarne, tyckes likna et förswarswärk, måste ock, efter alt utseende, wara långt tilförene oprest.

Följande paragrafen.
Föregående paragrafen.
Innehållet.

Tillbaka till historiasidorna.
Takaisin historiasivuille.
Back to history pages.