§. 7.
At weta folkets antal, icke allenast i et helt Land och Rike, utan ock i enskylte bolag och samhällen, har margfallig nytta med sig, och optänder ljus i många omständigheter, utom hwilket man, wid hwarjehända författningar, skulle samla i mörkret. Wi wilje altså, sedan wi besett bygnaden och husen, wända oss til inwånarena, och innan de fördelas i sine särskilte näringsfång, först å daga lägga deras antal. I en så angelägen sak har man härtils måst behielpa sig med gissningar, bygde antingen på private husens antal, eller mantalslängderne, eller kyrkoböckerne. Wi behöfwa icke nu mera gå så owissa wägar, och kan wara nog af at nämna, det private husen och gårdarne, äro, efter föreg. §. wid pass 800, samt at i mantalslängden för år 1748. finnas uptagne 3050. och för innewarande år 1749. 3174. personer, undantagne de til Academien hörande. Af hwilka de, som i denna längd optagas böra, detta år äro 162. Kyrkoböckerne, och de i dem förekommande optekningar på födda och döda, förtiäna nogare opmärksamhet. Då man slår tilhopa de födde och döde här i Åbo för de 10. näst förflutne åren, eller ifrån och med 1739. til och med 1748. och giör deraf et medeltal, förhålla sig årligen de förra til de senare som 213. til 230. Hwilket förhållande tyckes befanna de utomlands giorde anmärkningar, at i städerne icke allenast flere hädankallas än på landet, utan at ock i somlige flere då än födas. Orsakerne til större dödelighet i Städerne än på landsbygden, kunna wara: en yppigare och hälsan mera förstörande lefnads art, flere siukdomar än landtmannen wet af; at smittor där lättare kunna utbreda sig; flere tilfällen til starka sinnes rörelser; den i synnerhet trängbodda och låglänta städer åtföljande stank och utdunstning, at förtiga flera dylika. Hwad i synnerhet Åbo angår, så tyckes dess låga och inom berg och högder på alla sidor inneslutna belägenhet, dess brist på godt watn, och dess, oaktad all anwänd fyllning, ännu sumpige och kiärraktige del, Mätäjärwi, icke sätta den i de sundaste Städers antal; ehuru naturen nedlagt läkedom i den Staden widliggande Cuppis surbrunn, och konsten, i et wälförsedt Apotheque, som af min k. Fader underhålles. Men, det anförda ocktat, då wi på förbemälte satt tage de föddas och dödas antal 10. år längre tilbaka, eller från 1729 til 1738. förhålla sig de förra til desse som 176. til 170. hvaraf skönjes, at Staden icke allenast sedan den tiden i folkrikhet ansenligen tiltagit, utan ock, at dess egna afföda är något större än afgången. Men at icke få förwetter de 10. sidsta åren, härrörer förnämligast af den 1740. grafferande rödsoten, samt de 1747. i swang gående kopporne; hwilka giort, at både desse åren wid pass dubbelt flere dödt, än eljest wanligit är. Jag skulle gärna, at blifwa desto wissare om födelselängdernes förhållande til dödsregisterne, samt at tillika finna Stadens småningom skedde tilwäxt i folkrikhet, gå ännu längre tilbaka; men för den då emottagande Ryska öfverwälds tiden, saknas antingen kyrkoböckerne, eller äro de intet pålitelige. Af de uppå Hans Kungl. Maj:ts Allernådigste befalning af den 10. Nov. förledit år, genom Prästerskapet oprättade förteckningar öfwer folket, finner man, at Inwånarenas antal är här wid pass 6700. Hwaraf altså, efter antalet på döda för sidsta året 1748, som war 226, årligen wid lag hwar trettionde undergår dödlighetens lag. Hwilket stämmer tilhopa med utlänningarnas observation, at i medelmåttige Städer; där wår Stad kan hafwa rum, dör årligen hwar 30. i de stora och folkrika hwar 25te à 28. men i de största, som London och Paris, hwar 20:de à 23:dte. Man hade dock förmodat mindre dödelighet hos oss än dem, i anseende til wårt lands större hälsosamhet, hwilket ock wåre öfrige Städer torde snart utwisa. Til at kunna jämföra Stadens förhållande i denna delen emot närmaste landsbygden, så lät oss anse den Staden widliggande St. Mariæ Sokn. Här äro in alles nu 1540, personer, och förhålla sig de födde til de döde, de förra 10. åren ifrån 1729. til 1738. som 54. til 34. och för de närmaste som 52. til 41. Märkeligit är, at dödeligheten utöfwar här sit wälde på olika sätt; ty wid Moderkyrkan, hwars gårdar ligga på öpne fält eller holmar när til Staden, är årligen afgången icke synnerligen mindre än innom Tullportarne, nämligen til hwar 32; men wid Capellet, som äger skogrikare belägenhet, dör årligen näppeligen hwar 60:de, som här ock finnas i proportion flere ålderstegne, än wid Moderkyrkan.
Följande paragrafen.
Föregående paragrafen.
Innehållet.
Tillbaka till historiasidorna.
Takaisin historiasivuille.
Back to history pages.