§. 8.

Här i Staden finnes den Högloflige Kungl. Håfrätten öfwer Storförstendömet Finland, samt en Kungl. Academie, hwilka ansenliga wärk, med sina Ledamöter, Betiäning och den wid dem sig uppehållande och förkofrande ungdomen, til Stadsens anseende och folkrikhet icke ringa bidraga. Så är ock denna ort beprydd med Landshöfdinge-säte, Biskops-stol och Consistorium Ecclesiasticum, hwilka fyra förnämsta Ämbeten, med hwilka Staden är omgifwen, efter någras tanka, beteknas i dess Sigill genom 4 liljor eller rosor, som stå ikring et A. med Munkstyl. Men emedan detta Sigill röjer, at det i Påfwedömet blifwit wedertagit, och altså föran fläste delen af desse Ämbeten blifwit inrättade; tyckes den gissningen wara troligare, at dessa liljor eller rosor blifwit hit flyttade ur hela Stor-Furstendömets wapn, hwars krönta Lejon med nie rosor omkring beprydes. Den wälloflige Magistraten har i äldre tider wärit talrikare än nu, och wid slutet af 15:de samt början, af 16:de Seculo bestått af 4. Borgmästare, och 9. Rådman; sedan, midt i nästnämde hundrade-års tid, då handelen här, som nyss nämdes, förswagades, af 3. Borgmästare och 8. Rådman. Nu allenast af twänne, nemligen Justitie- och Politie-Borgmästare och 5 Rådmän, utom Præses i Kämners-Rätten, en Secreterare och en Notarius. Kämners-Rätten bekläda, utom bemälte Præses, twänne qvartaliter af Magistraten dit förordnade Borgare. Utom dess finnes här i Staden Hall-Accis-Siötulls-Påst- och Ämbets-Rätter, så at, näst Stockholm, ingen Stad i Riket finnes, där flere Stater och Jurisdictioner äro än i denne. Til öfwerflöd bo ock här åtskillige andre Stånds-personer, hvarigenom wacker rörelse och näring de Handlande och Borgerskapet tilflyter.

§. 9.

Men hwad Stadsens egenteliga wårf och hantering angår, så är Borgerskapet fördelt i 3. Societeter: det så kallade Svenska Borgerskapet, det Finska, och Handtwärkare. De förste äro mäst alle infödde Finnar, änskiönt til extraction antingen Svenske eller Finske, eller ock Tyskar, i synnerhet Lybeckare och Skottar, som i gamla tider, då wår handel war i utlänningarnas händer, hade här sin Seglations och Handelsfrihet; af hwilka en del satt sig ned, och afkomna lämnat. Denna Societet äger utrikes handeln, har härtils i synnerhet welat förbehålla sig den förmån at handla i öpna bodar; af hwilka 40. här nu kunna raknäs, nemligen 6. à 7. klädes- och siden-bodar, äfwen så många kryddbodar; de öfrige förnämligast drifwande Win, Salt, Järn, Tobaks och Spanmåls handel; ehuruwäl en hwar något af hwarje handelswara härtils til föryttrande ägt, så wida den här flere resor föreslagne och påyrkade handels repartition icke ännu kunnat komma til wärkställighet. En sådan skilnad i handeln finner jag wara redan af Drotning CHRISTINA anbefalt. Se Kungl. Maj:ts nådige Swar öfwer Borgerskapets i Åbo Postulater, gifwit Nyköping d. 16. Febr. 1640. Hwaruti Borgerskapet föreställes, at närmare handels fördelning, särdeles i Stapelstäderne, gör, at mycket folk kan bo i Staden, ingen hindra den andras näring, och hwar hafwa tilfälle, at bättra godset och warorne, at således däraf bättre bärgning kan wäxa. Den andra Societeten, eller det Finska Borgerskapet, handlar äfwen på marknaderne och hemma i sina hus med något Salt, Järn, och Tobak, samt något sämre och gröfre så kalladt bondkram til warornes förwäxling med Almogen, dock förnämligast med Spanmål, Boskap, Victualier och Hökeri-waror samt träwärke; idka inrikes seglation, och lärfts tilwärkningar. En del få ock nära sig med brygd och brännande, krögeri, med mera. De förstnämde handlande äro til 40. á 50. stundom öfwer och studom därunder, alt som dödsfall tima och inkomsten kan hända, af dem som sina år hos denna Classen wål uttiänt; efter Handels-Reglementet af år 1734   Desse senares antal stiger merendels til 110, högre eller mindre, som afgången och omståndigheterne sig yppa.

Följande paragrafen.
Föregående paragrafen.
Innehållet.

Tillbaka till historiasidorna.
Takaisin historiasivuille.
Back to history pages.